Känslan av att ha betytt någonting
Känslan som infinner sig i kroppen när gamla kollegor och elever blir överlyckliga när man kommer och hälsar på är obeskrivlig. Ni vet den där känslan som säger att: här har jag gjort någonting bra, här har jag kunnat påverka elever i en positiv riktning, här har jag betytt någonting! Den känslan fick jag idag när jag åkte och hälsade på min arbetsplats från i våras, Okomeskolan. Alla blev jätteglada, jag fick oändligt många kramar och så gott som alla frågade om jag inte kunde börja där igen. Det gjorde gott för mitt självförtroende och visade mig att jag nog trots allt borde jobba inom skolans värld, även om jag just nu har en tillfällig paus från läraryrket.
När jag ändå var i Okome kunde jag inte motstå frestelsen att åka inom Gekås. Sagt och gjort, bilen gick mot varuhuset och Jessica gjorde några inköp. Det största anledningen till att jag åkte dit var ändå st jag skulle undersöka vilket utbud de har inom vissa områden. Det kan ju kanske eventuellt vara bra att kolla där innan man går och köper dyra julklappar någon annanstans.
När jag sedan kom hem gav jag mig i kast med att baka mina första glutenfria muffins. Det slutade med vaniljmuffins med nutellafrosting. Inte alls så tokigt. Känner väl dock kanske spontant att jag kan behöva lite mer träning med den där rackarns spritsen, men skam den som ger sig ;)
